Vi vill fortsätta prioritera lärarnas löner

Nedanstående debattartikel var införd i Barometern i helgen:

----

Vi vill fortsätta prioritera lärarnas löner

Många väljer läraryrket i förskolan, skolan och på fritidshem eftersom det är stimulerande och känns viktigt att arbeta med barn och ungdomar. Läraryrkets attraktionskraft dras dock ned av de relativt sett låga lönerna. Under många år har lärarnas löneutveckling halkat efter andra jämförbara grupper på arbetsmarknaden. Konsekvenserna av detta syns i att allt färre väljer att söka till lärarutbildningen och att många yrkesverksamma lärare funderar på att byta yrke. Idag är det knappt en sökande per utbildningsplats på lärarutbildningen. Enligt undersökningar är det lönen som avskräcker många unga att söka sig till läraryrket.

Att utbildningspremien för lärare är alldeles för låg är ett nationellt bekymmer. Ska Svensk skola återigen bli världsledande krävs det att de allra bästa och motiverade studenterna väljer läraryrket. Menar man allvar med ambitionen att svensk skola ska ge samtliga elever den bästa starten i livet krävs det gemensamma krafttag för att höja läraryrkets status. Som det är idag står lönen inte i tillräcklig relation till det stora ansvar och den långa utbildning som lärarna har.  

Dessutom har lönefrågan för lärare ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Lönerna har blivit lägre jämfört med andra grupper i takt med att kvinnorna har blivit fler.

Den rödgröna politiska majoriteten i Kalmar kommun har i praktisk handling visat att vi är beredda att ta vår del av ansvaret för att höja lärarnas status. Vi bestämde oss för att bryta trenden och att prioritera lärarnas löner. På vårt initiativ avsatte kommunfullmäktige en extra pott för lokal lönebildning som bland annat skulle gå till höjda lärarlöner. Bakgrunden var bland annat att kommunens lönekartläggning visade att stora lärargrupper tjänade under riksgenomsnittet.

I våras slöts så ett historiskt avtal för kommunens lärare. Från april månad höjdes lönerna med totalt 3,54 procent för lärargrupperna. Löneförhandlingen innebar att kommunen gav över två procent mer än det nationella huvudavtalet, som ska garantera 1,5 procent. För genomsnittsläraren innebar det 864 kronor extra i månaden. Det var 500 kronor extra per lärare utöver det nationella avtalet. Snittlönen för en 4–9 lärare ökade med 1 112 kronor. Det motsvarar en lönehöjning på 4,27 procent.

Avtalet var inte enbart historiskt för Kalmar, utan även nationellt. I en genomgång gjord av Lärarförbundet av 2011 års löneöversyn leder Kalmar löneligan. Kalmar kommun är den kommun som hittills har satsat mest på lärarna och lyfts nu fram som ett föredöme. Undersökningen visar också att det är rödgrönt styrda kommuner som ger mest. Bland de 20 kommuner som ger 2,5 procent eller mer 2011 är rödgrönt styrda kommuner överrepresenterade.

Dessvärre riskerar 2011 års lönerörelse att bli en besvikelse för många lärare i Sverige. Tendensen är att många kommuner nöjer sig med att enbart ge avtalets lägsta möjliga nivå trots att lönebildningen också ska vara lokal. Därmed upprepas utfallet för 2010 som var mycket klent för lärarna. Summeringen av förra årets avtal visar att många kommuner inte gav mer än lägstanivån i avtalet och att snittet i riket blev 2,2 procent.

Vi hoppas att landets kommunpolitiker ska bli inspirerade av Kalmar kommun så att fler bidrar till att öka attraktionskraften för landets lärare. Från Kalmar kommuns sida har vi sagt att årets avtal inte var en engångsföreteelse. Ambitionen är att fortsätta prioritera lärarna, även om vi också ser stora behov inom andra lönemässigt eftersatta grupper som också behöver prioriteras. Den ekonomiska krisen i världsekonomin går inte heller att bortse ifrån vid kommande avtalsförhandlingar.

För att åstadkomma ett rejält trendbrott för lärarna krävs det inte enbart engagerade kommunpolitiker. Det krävs framför allt modiga beslutsfattare i riksdag och regering som ger kommunerna ekonomiska förutsättningar att prioritera skolan även i en ekonomisk turbulent tid. Det krävs ökade statliga anslag till skolan och en tydlig ambition att öka läraryrkets attraktionskraft. Handsken är kastad till finansminister Anders Borg (M) och skolminister Jan Björklund (FP) som just nu förhandlar statsbudgeten. Menar ni allvar med att Sverige ska ha världens bästa skola och att läraryrket är ett av samhällets viktigaste?

Bertil Dahl (V)

Kommunalråd och ordförande i personaldelegationen

Jonas Hellberg (S)

Ordförande Barn- och ungdomsnämnden