Jonas Hellberg

Jonas Hellberg

måndag 29 oktober 2012

Tummen ned åt tidigare betyg!

Jag tror inte att det finns särskilt många lärare som tror att skolan skulle blir bättre av att eleverna fick betyg tidigare. Skolminister Jan Björklunds förslag om betyg från årskurs fyra saknar stöd både bland professionen och i forskningen. Betyg sporrar möjligen de elever som är högpresterande, men för de allra flesta yngre barn har betygen motsatt effekt. Små barn har mycket svårt att skilja mellan vuxnas betygsättning av deras kunskaper och värdering av deras person. Tidiga betyg riskerar att fungera som en stämpling av eleverna och försämra deras självförtroende.

Argumentet att betyget ger en "signal" om att eleven inte når målen är smått tokigt. Denna signal måste väl ges betydligt tidigare än i slutet av terminen? Eleven ska ges det stöd och den hjälp direkt om läraren upplever att eleven inte hänger med i undervisningen. Jag tycker att det är okey med betyg från högstadiet och framåt, även om betygen är trubbiga och svåra att sätta rättvist. Samhället behöver betygen som ett slags urvalsinstrument till gymnasiet bland annat. Men att sätta betygen tidigare än idag vore att kasta Sverige tillbaka minst 50 år i tiden. Jag tror också att många lärare längtar efter arbetsro i skolan efter flera år av genomgripande skolreformer. Björklund går sannerligen inte i takt med tiden!

fredag 26 oktober 2012

Vilken fredag!

Idag tog jag tillsammans med rektor, elevrepresentant och samt HANSABYGG första spadtaget för den nya skolbyggnaden vid Rinkabyholmsskolan. Fyra nya klassrum för 10-12 åringar ska byggas och stå klart höstterminen 2013. Det var en ära att få ta första spadtaget och efterlängtat från både föräldrar och elever. Rinkabyholms förutsättningar att utvecklas stärks därmed. Framför oss har kommunen växande elevkullar. det är stor skillnad mot många andra kommuner där man lägger ned skolor. Fram till 2020 kommer elevökningen vara cirka 20 procent och nya skollokaler behövs på många platser. I investeringsbudgeten finns därför 190 miljoner kronor fram till 2015. Det visar att vi socialdemokrater prioriterar barnen och vill vara en attraktiv skolkommun.

Vilken bra start på helgen, vilken fredag!

onsdag 24 oktober 2012

Klarläggande Barometern

I en artikel häromdagen i Barometern skrevs det om "nattisproblem förblir olösta" . I artikeln redovisades inte hela kommunens erbjudande för att tillgodose behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid. Föräldern är erbjuden en "paketlösning" i Smedby, det vill säga vanlig förskoleplats i Åby de dagar barnet inte behöver OB-omsorg för att kompletteras med dagplats och plats i Smedby på OB-omsorgen de dagar det är aktuellt.

Detta framgår inte alls av artikeln. Läsaren får en annan, felaktigt bild. Föräldern är även erbjuden OB-omsorg på förskolan Bollen. Föräldern står dessutom i kö för att få erbjudande om plats på förskolan Ögonstenen. Men här har kommunen ännu inte kunnat erbjuda plats eftersom det är fullt på avdelningarna med "områdets" barn.

Det är således denna lösning som jag hänvisade till i intervjun med tidningen, vilken visar på kommunens vilja att tillmötesgå förälderns behov och förmåga att agera flexibelt. Tyvärr vill Barometern inte klarlägga detta för läsarna. Det är för mig mycket märkligt. Kanske för att story inte var lika bra som tidningen trodde...

onsdag 17 oktober 2012

Ja till 10-årig grundskola!

Grundskolan har successivt förlängts i Sverige. Antalet skolår har utökats med tiden, från folkskolans fyra år till grundskolans nio år. Den nioåriga grundskolan infördes för 50 år sedan. Jag delar Mikael Dambergs uppfattning att det är dags att förlänga skolplikten i Sverige med ytterligare ett år och se till att varje barn går i förskoleklass. Förskoleklassen är sedan 1990-talet en frivillig skolform i Sverige som erbjuds alla barn från sex års ålder. Men drygt 2500 barn går inte i förskoleklass och i vissa kommuner missar så många som var fjärde barn förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Barn som gått i en högkvalitativ förskola når högre resultat i skolan. Socialdemokratin ser behov av att ytterligare höja kvaliteten i förskolan och förstärka förskolans arbete med lärande genom att investera mer i förskollärarnas och barnskötarnas kompetens.
Inget barn ska ligga efter redan före den första skoldagen.

fredag 12 oktober 2012

Lyckad skolgång viktigast

Idag publiceras följande artikel i Barometern om skolan undertecknad av hela s-gruppen i barn- och ungdomnsnämnden:

Debattartikel till Barometern

Skolan är den säkraste investeringen för framtiden

En lyckad skolgång är den största skyddsfaktorn för en ung människa. Klarar man skolan och blir behörig till gymnasiet är förutsättningarna för att få ett eget arbete och därmed leva ett fritt och självständigt liv mycket goda. Av den anledningen har Kalmar kommun fullt fokus på förskolan, skolan och fritidshemmen. I centrum för vårt kvalitetsarbete står lärarna och rektorernas betydelse som pedagogiska ledare för att nå framgång. Vi vet att det enda sättet att förbättra resultaten är genom att förbättra undervisningen.

Vi socialdemokrater ser förskolan och skolan som den absolut säkraste investeringen för framtiden. Vi vill ge alla barn och elever en skoltid som är präglad av kunskap och kreativitet. Vi är därför oroade över att kunskapsresultaten fortsätter att sjunka i Sverige och att allt fler lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Sverige är idag ett medelmåttigt land internationellt sett utifrån resultat och likvärdighet. Även om Kalmars skolor lyckades betydligt bättre än riksgenomsnittet, lämnade i våras 59 ungdomar skolan utan att komma in på gymnasiet. Det är ett misslyckande som kräver nya ansträngningar. I Kalmar har barn- och ungdomsnämnden därför nyligen fattat beslut om ett utbildningspolitiskt program för år 2013. Målet är att Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner och att alla elever ska bli behöriga i samtliga ämnen.

  • Vi vet att förskolan är det första viktiga steget i det livslånga lärandet och att en väl fungerande förskoletid ger ökad måluppfyllelse senare i skolan. En miljon kronor avsätts därför för att anställa en pedagogisk rådgivare i förskolan. Den pedagogiska rådgivaren ska arbeta för att ett systematiskt kvalitetsarbete ska genomsyra verksamheten. Vidare anslår vi 500 000 kronor för att stärka barns språkutveckling i förskolan. Språk och lärande hänger oskiljaktigt samman. Vi vill utveckla det pedagogiska arbetet för barn med utländsk bakgrund och stimulera till ett ökat deltagande i förskoleverksamheten.
  • 300 000 kronor öronmärks för skolforskning i samverkan med Linnéuniversitetet. Vi vill skapa en starkare samverkan med universitetet och låta forskare följa kommunens skolutveckling. Därtill vill nämnden stimulera skolorna att i högre utsträckning låta forskningsresultat få snabbare praktiskt genomslag i verksamheten.
  • En miljon kronor avsätts för att lärarna ska få lära av goda exempel. Varje förskola och skola ges möjlighet att göra studiebesök hos andra skolhuvudmän för att hämta hem nya kunskap och erfarenheter. Nämnden satsar även 200 000 kronor på kompetensutveckling kring bedömningspraktik och formativ bedömning. Skolforskning visar att elever som känner till målen och vet vad som krävs av dem också lyckas bättre.
  • Vi vill förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten i rättningen av de nationella proven. Det sker genom att kommunen ska fortsätta rätta proven i 3:an, 6:an och 9:an i samtliga ämnen gemensamt av ett utvalt antal lärare. En halv miljon kronor avsätts för detta. Vidare avsätts 300 000 kronor för att fortsätta erbjuda eleverna i årskurserna 4-9 lovskola. Erfarenheterna är goda och leder till ökad måluppfyllelse.
  • 200 000 kronor satsas på naturvetenskap och teknik för alla. En ökad måluppfyllelse inom naturvetenskap och teknik innebär en högre andel elever behöriga i alla ämnen. Det skulle också innebära en högre andel elever behöriga till gymnasiet. Pengarna går till NTA – en utprovad modell för skolutveckling främst inom biologi, fysik, kemi och teknik.

Med dessa satsningar på totalt fyra miljoner kronor vill vi förbättra Kalmar som skolkommun. Vi kommer att fortsätta följa elevernas utveckling gentemot kunskapsmålen. Alla barn och elever måste ha rätt till kunskap och få känna lusten att lära.

 

Jonas Hellberg (S)

Ordförande i barn- och ungdomsnämnden, Kalmar kommun

 

Anna Soltorp (S)

Robert Sigvardsson (S)

Curre Danielsson (S)

Maria Hammarström (S)

Jasminka Peric (S)

Jashar Gashi (S)

Ledamöter i barn- och ungdomsnämnden

 

Mindre klasser med s-regeringen

Följande artikel är idag publicerad i Östran:

Kalmar är en socialdemokratiskt ledd kommun som har höga ambitioner med sina förskolor och skolor. Vi har som mål att tillhöra den absoluta toppen av kommuner när det gäller kvalitet och elevernas måluppfyllelse.

Jag är övertygad mot bakgrund av kommunens mycket professionella lärarkår och det starka utvecklingsfokus som finns att vi år 2015 kommer att kunna utnämna Kalmar till en av Sveriges bästa skolkommuner. Mycket arbete återstår givetvis, och utmaningarna är stora, men viljan och farten är desto större.

Hade Sverige dessutom haft en socialdemokratisk regering skulle Kalmar ha fått en rejäl draghjälp från staten. Som det är nu, med Jan Björklund som skolminister, är den politiska blicken framför allt riktad bakåt. När resultaten i skolan fortsätter att sjunka sänker Björklund Sveriges utbildningsambitioner. Kalmar kommun är inte hjälpt av en borgerlig regering som inte tar den ökade skolsegregationen på allvar och vill sortera eleverna i tidiga år. Kalmars barn och elever är inte betjänta av den borgerliga regeringens sänkningar av restaurangmomsen och bolagsskatten. Vad Kalmar behöver är en regering som ger kommunerna möjlighet att ytterligare satsa på lärarnas kompetensutveckling och på att minska klassernas storlek.

I Socialdemokraternas skuggbudget till riksdagen är utbildningsavsnittet omfattande. Partiet prioriterar skolan och föreslår en stor satsning för högre resultat. Totalt 3 miljarder kronor avsätts år 2013 för att åstadkomma bland annat mindre klasser i lågstadiet och investeringar i lärarna.

Det finns inget viktigare för en elevs resultat än att möta en skicklig lärare. Det viktigaste för att höja resultaten i skolan är därför att investera i lärarna. Jag är därför glad att mitt parti ser att läraryrket behöver stärkas och utvecklas. Lärarna måste ges bättre möjligheter till kompetensutveckling och karriär. Socialdemokraterna föreslår att 500 miljoner investeras i lärarna.

För att varje elev ska ges verkliga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan måste stora klasser bli mindre. Socialdemokraterna vill investera 2 miljarder år 2013 för mindre klasser i lågstadiet, från förskoleklass till årskurs 3, så att lärarna får tid att ge varje elev en stabil grund att stå på i sitt fortsatta lärande. Med denna insats vill vi minska antalet elever med cirka 5 elever per klass.

Såväl internationella som svenska studier visar att klasstorlek har betydelse för elevernas resultat. Studierna visar att effekterna varierar beroende på elevernas ålder och bakgrund. Mindre klasser har störst effekt för de yngsta eleverna. Därför vill vi socialdemokrater minska klasstorleken i lågstadiet.

Med en ny regering år 2014 ökar Kalmar kommuns förutsättningar att fortsätta öka kvaliteten i undervisningen och se till att varje elev ges verkliga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan.

Jonas Hellberg (S)

Ordförande i barn- och ungdomsnämnden Kalmar kommun


tisdag 9 oktober 2012

Rättelse inskickad till Barometern

Läser man dagens nyhetsartikel av Emma Arenius tror läsarna att jag kommenterar Kalmarsundsskolans ekonomi.  Det stämmer inte. Jag fick under intervjun inte reda på vilken skola reportern avsåg trots att jag ställde frågan. Mina svar i intervjun var följaktligen allmänt hållna kring att förklara och försvara grundprincipen i resursfördelningssystemet – resurser efter behov – samt SALSA-modellens konstruktion. Jag hävdade – och gör fortfarande – att det är osannolikt att Salsavärdet utvecklas drastiskt från ett år till ett annat på grund av att bostadsområdet ändrar struktur. Därav mitt uttryck ”ta gift”, som alltså inte var en kommentar om situationen på någon särskild skola och inte ska ses som en okunskap från min sida om resursfördelningen. Vad jag sa var, att rent hypotetiskt är det möjligt för en skola att ha samma SALSA-värde som förra året, men ändå bli tvungen att "lämna över" pengar till en eller flera andra skolor som har fått ett försämrat SALSA-värde. Modellen är relativ till sin konstruktion och innehåller en konstant procentandel som ska omfördelas. Det innebär oundvikligt att tilldelningen påverkas av exempelvis förändringar i antalet utrikes födda.
 
När det gäller Kalmarsundsskolan, som artikeln i huvudsak bygger på, har andelen utrikes födda elever sjunkit och utbildningsnivån har ökat något bland föräldrarna. Elevantalet står i stort sett still. Samtidigt beräknas Karl-Oskarsskolan öka från 80 till 118 elever och deras bakgrundsfaktorer och Salsavärde påverkas rejält. Även om Kalmarsundsskolan fortfarande får positiv utväxling av resursfördelningssystemet så är Karl-Oskarsskolan den skola som får högst extra tilldelning eftersom den har blivit ännu mer segregerad, vilket ju också var meningen att skolor skulle bli kompenserade för.
 
I övrigt är det för läsarna viktigt att veta att Kalmarsundsskolans totala budget inte förändras nämnvärt från år 2012 till 2013. År 2012 har skolan 62,3 Mkr och 2013 får skolan 61,8 Mkr. Att skillnaden inte är större beror på att Kalmarsundskolan har fått mer pengar i tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd.
 
Jonas Hellberg (S)
Ordförande i barn- och ungdomsnämnden
Kalmar kommun

torsdag 4 oktober 2012

Besök på Dörbyskolan

Idag har jag besökt Dörbyskolan i Smedby och klasserna 1B och 4C. Intrycket av skolan är mycket positivt. Vid samtalet i personalrummet diskuterade vi bland annat behovet av tidiga insatser, förskoleklassens betydelse och den kommande utbyggnaden av skolan i f.d. konsums lokaler. Det var i övrigt en lugn och fin stämning bland barnen. I 1B hade läraren Helena Johansson uppsamling, där eleverna både jobbade med matte och svenska. I 4C hade läraren Solvi Gustafsson först matte. Sedan tog en lärarstudent över och gav barnen i uppgift att skriva en berättelse tillsammans. Det är alltid trevligt att möta barnen och deras duktiga pedagoger. Tack för en fin förmiddag tillsammans!

tisdag 2 oktober 2012

Sociala investeringar i välfärden

Som en följd av kommunens fastighetsförsäljning avsätts 20 miljoner kronor till förebyggande socialt arbete. Här möjliggörs ett ännu bättre långsiktigt arbete för att åstadkomma en verklig social hållbar utveckling. Fokus bör ligga på tidiga insatser för barn och unga. Jag ser framför mig ökat förebyggande arbete för bland annat familjehemsplacerade barn och att tidigare sätta in stöd för elever som inte kommer till skolan. Den bästa framtidsinvesteringen är tveklöst att få alla barn att klara skolan. Att klara kunskapsmålen är den största skyddsfaktorn mot utanförskap i vuxen ålder. Viktigt beslut!