Uteslutna ur ett mänskligt universum

Sitter på tåget hem mot Kalmar efter en studieresa i Polen. Tillsammans med en grupp lärare, tjänstemän och politiker från hela Sverige har jag deltagit i ett program anordnat av Forum för Levande historia i spåren av förintelsen. Jag har besökt Warszawa och studerat det judiska livet före och efter kriget. Jag har besökt getton, minnesplatser och övergivna begravningsplatser i stora delar av sydöstra landet. Jag har sett förintelseläger i Treblinka och Belzek. Vi har diskuterat hur detta ohyggliga kunde ske och vilka lärdomar man jan dra. Vi har försökt se detta massmord ur förövarnas ögon, svårt och obegripligt, men nödvändigt. Jag har både krympt och vuxit som människa. Krympt inför allt det onda som vi människor under vissa omständigheter kan göra mot andra människor. Växt i insikten om att vi människor föds goda och att det mänskliga även trängde fram i de mest fasansfulla ögonblick: när den lilla ensamma judiska flickan sträckte fram sin hand till den tyska officeren när han skulle föra henne till avrättningsplatsen...

Bilden nedan är tagen i Krasnywska och föreställer den lokala synagogan, en av tusentals övergivna i Polen. Den påminner om att det judiska folket,dess tro och kultur i det närmaste är utraderat från Europa. Människorna uteslöts från ett mänskligt universum. Om detta måste vi berätta!

Resa i förintelsens spår

På söndag reser jag till Polen. Jag kommer att delta vid en studieresa i Förintelsens spår. Resan arrangeras av myndigheten Forum för levande historia och vi är en handfull politiker och tjänstemän från kommunen som deltar. Jag ser fram emot resan som innehåller ett späckat program från tidig morgon till sen kväll. Vi kommer att besöka stadsdelar i Warszawa som varit ghetton, se förintelselägret i bland annat Treblinka, se platsen för massavrättningar av polsk civilbefolkning, genomföra grupparbeten och delta i en minnesstund för alla offer.

Jag har aldrig tidigare gjort någon liknande resa. Samtidigt som besöken kommer att vara väldigt intressanta och lärorika, kommer intrycken också att vara oerhört känslomässiga. Grymheten och ondskan bakom detta illdåd  kräver ständig påminnelse och återkommande debatt. Frågan är hur detta ohyggliga kunde ske och vilka lärdomar vi kan dra för framtiden. Jag ser fram emot en resa som kommer ge mig tillfällen för reflektion över livet och mänsklighetens svarta sidor, en resa som kommer att sätta spår i mig som människa för livet.

Branden i Berga oacceptabel

På morgonen besökte jag Berga Centrum. Förödelsen var stor då en hel byggnad hade brunnit ned till grunden. Polisen måste nu göra allt för att lagfara gärningsmännen. Ansvaret för ordning och trygghet i Berga måste tas av ansvarig myndighet. Därtill krävs ett ökat socialt engagemang och fokus på områdesutveckling. Här kommer kommunens initiativ om en särskild kommission och dialogmöten med invånarna vara centralt. Det gäller att agera kraftfullt, men inte naivt. Våld och skadegörelse är alltid oacceptabelt.
>

>
>

Internationell studie att lyfta fram

2009 kom studien Visible Learning av utbildningsforskaren John Hattie vid Auckland University på Nya Zeeland. Studien bygger på drygt 50 000 studier och över 80 miljoner elever ingår i underlaget för att se vad som påverkar elevers studieprestationer. Syftet är att få fram en sammanhållen idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevers studieresultat.

Hattie-studien visar att lärare gör skillnad, men att all undervisning inte är effektiv. Han dömmer exempelvis ut nivågrupperingar och kvarsittningar. Han lyfter istället fram studiero i klassrummen och vikten av att eleverna har god kännedom om sinprestationsförmåga i förhållande till målen.

SKL har nu översatt och sammanställt forskningsresultaten. Här kan du hämta hem den! Hade jag varit rektor eller lärare skulle jag kasta mig över den som helgläsning. Mycket går att tillämpa direkt i vardagen.

Jämförelser ska ge skolutveckling

Idag satt både Kalmars kommuns rektorer och politiker på skolbänken. Syftet var att studera jämförelser mellan olika skolkommuner. Konsten att nå förbättrade resultat är att medvetet dra lärdom från andra framgångsrika skolkommuner. Här måste vi bli bättre.

Under två timmar fick rektorer och nämndspolitiker på torsdagen lyssna på en föreläsning utifrån SKLs rapport ”Framgångsrika skolkommuner”. Seminariet hölls på slottet under ledning av Hanna Åkesson, utredare på Sveriges kommuner och landsting (SKL). 

Hanna berättade att SKL har studerat kommuner som under flera år visat bra resultat i skolan eller kommuner som har förbättrat sina resultat. Utifrån detta har SKL kommit fram till åtta framgångsfaktorer.

SKL har sett att framgångsrika skolkommuner:

 1. Har bra ledare

 2. Lyfter fram kompetenta lärare

 3. Har höga förväntningar

 4. Tar reda på hur det går

 5. Har fungerande relationer

 6. Har tydlig ansvarsfördelning

 7. Fångar upp elever med svårigheter

 8. Har enats om skolans mål

Rektorerna och vi politiker fick sedan diskutera hur bra Kalmar kommun är på att leva upp till de åtta framgångsfaktorerna.

Min uppfattning är att Kalmar kommun i grunden är en framgångsrik skolkommun. SKLs genomgång visar att vi hävdar oss väl i jämförelse med andra kommuner. Men både politikens och rektorsgruppens uppfattning är att Kalmar kommun måste ta ytterligare steg för en ökad måluppfyllelse. Vi behöver bli bättre på uppföljning och jämförelser. Varje skola och förskola måste utforma strategier för hur pedagogerna systematiskt ska lära av varandra genom exempelvis deltagande på varandras lektioner. Vi behöver utmana Jantelagen och bli bättre på att lyfta fram goda exempel och därigenom inspirera utvecklingsarbetet till fler.

Glada över egen dator

I förmiddags besökte jag Kalmarsundsskolan. I en åk 4:a träffade jag dessa elever. Glada och positiva att få en egen dator. Skolans arbete med it som pedagogiskt hjälpmedel i lärandet var intressant.

Om Lärarförbundets ranking

Idag presenterar Lärarförbundets sin ranking över Sveriges bästa skolkommuner. Kalmar kommun går från plats 43 till plats 49. Undersökningen visar att Kalmar som skolkommun blir allt bättre på att nå kunskapsmålen jämfört med andra kommuner.

Kalmar ligger bland de bästa skolkommunerna i Sverige. Det gläder mig att kommunens elever presterar bättre. Det är resultatet av en engagerad och kompetent lärarkår. Men jag är långt ifrån nöjd. Kalmar kommun ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner.

Ett stort arbete har påbörjats för att nå målsättningen. Resursfördelningen är omgjord från årsskiftet, vilket innebär att resurserna i högre grad fördelas efter elevernas behov. Lärarna har fått en historiskt stor lönehöjning, 3,54 procent i år, vilket är den högsta ökningen i hela Sverige. Dessutom kommer kommunfullmäktige att ta beslut om en ny utbildningspolitisk vision för kommunen i december som fokuserar på skolans huvuduppdrag. Till detta ska nämnden fatta beslut om ett nytt utbildningspolitiskt program som också tar sikte på att förbättra kunskapsresultaten.

Lärarförbundets ranking visar samtidigt att Kalmar kommun tappar placeringar på flera områden, exempelvis resurser till undervisning, andelen friska lärare och i frågan om lärarlöner.

Jag tar givetvis detta på stort allvar. Lärarnas arbetsmiljö behöver förbättras. Det förebyggande arbetet måste öka. Förvaltningen ska därför dra igång ett arbete som heter Livsstilsprojektet. Samtidigt ska man veta att sjukskrivningarna sjunker bland lärarna. Vi har så vitt jag vet aldrig haft en lägre andel sjukskrivna, men det gör frågan inte mindre viktig. Lärarna ska vara friska.

När det gäller lönerna och resurser till undervisning så hänger de tätt samman. Undersökningen är gjord i november 2010 innan det stora lönelyftet gjordes i april 2011. Vid nästa mätning kommer därför förhoppningsvis Kalmar kommun rankas högre. Vår målsättning är också att fortsätta prioritera lärarnas löner. Bra lärare ska ha bra betalt.

Damberg tar greppet

Idag presenterade Mikael Damberg socialdemokraterna politik för utbildning som finns med i den kommande skuggbudgeten. Den innehöll stora investeringar och nya mer ambitiösa målsättningar. 5 miljarder kronor mer än regeringen satsas 2012. Damberg och partiet utmanar nu på allvar Björklund och folkpartiet.

Konkret handlar det om att nå högre resultat genom att investera i lärarna. Mer resurser avsätts för kompetensutveckling och bättre karriärvägar ska möjliggöras. Ett nytt kunskapslyft ska införas med nya utbildningsplatser. Segregationen ska brytas genom att skolans resurser ska fördelas rättvisare.

Om rättvis fördelning efter behov

Debattartikel publicerad i Östran 

Lika chanser i skolan kräver olika stöd

Dagens elever i årskurs 9 ligger på samma kunskapsnivå som 8:orna gjorde för 10 år sedan! Samhällets största utmaning är därför utan tvekan att återupprätta Sverige som en av världens främsta utbildningsnationer. Huvuduppgiften är tveklöst att förbättra måluppfyllelsen och se till att alla elever klarar kunskapskraven.

För att lyckas måste samhället hantera den ökade segregationen som slår igenom obevekligt i skolan. Som det är idag sjunker studieresultaten mest för elever som har sin bakgrund i studieovana hem och som har föräldrar med utländsk bakgrund. Internationella studier visar att den svenska skolan inte klarar av att kompensera elevers bakgrund som tidigare. Sverige ligger i nivå med Tyskland och USA, som ju har utpräglat segregerade skolsystem.

Skolverket rapporterar att det är svårare att få tillgång till stödinsatser i skolor där behoven är som störst, vilket är helt orimligt! Detta är en direkt följd av att många kommuner antingen helt struntar i att ha kompensatoriska fördelningsprinciper eller fördelar alldeles för liten del av resurserna efter olika bakgrundsfaktorer. 40 procent av de mest segregerade kommunerna i Sverige har en lika stor skolpeng för alla barn, trots att behoven är olika.

I Kalmar kommun har barn- och ungdomsnämnden i enighet beslutat att förändra resursfördelningen. Syftet är att bryta segregationen genom att bättre fördela pengarna efter elevernas skiftande behov. Lika chanser kräver som vi vet olika stöd och resurser. I framtiden kommer 20 procent av kommunens skolbudget att fördelas efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer till skolorna. Det är en fördubbling jämfört med tidigare. Nämnden kommer att kräva återredovisning och följa upp noggrant så att omfördelningen verkligen leder till ökad måluppfyllelse.

Min utgångspunkt för förändringen är att kommunens skolor måste bli jämlikare. Alla elever, oavsett bakgrund, har rätt att få växa och nå goda resultat. Vi ska ha höga förväntningar på alla elever. Målet är att Kalmar år 2015 ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. Med förändringen i resursfördelningssystemet tas ett viktigt steg i den riktningen. 

Samtidigt är det viktigt att påminnas att skolan inte är isolerad från omvärlden. Arbetslöshet, missbruk och barnfattigdom påverkar lärarnas möjligheter att lyckas. Så för att Kalmars lärare verkligen ska kunna åstadkomma förändring krävs det att samhället i övrigt bedriver ett engagerat arbete för en mer socialt hållbar kommun, mot utanförskap och för framtidstro.

Jonas Hellberg (S)
Ordförande i Barn- och ungdomsnämnden
Kalmar kommun